Stöd svensk MS-forskning!

2023 års forskningsanslag

2022 års forskningsanslag

Fyra MS-forskare får i år dela på 750 000 kronor för studier om nya möjligheter till behandling och studier om mekanismer för uppkomst av MS. Här är en kort sammanfattning av projekten.

Olivia Thomas och Klara Asplund Högelin, båda vid Karoliniska Institutet, får 250 000 respektive 125 000 för studier av sambandet mellan MS och Epstein-Barr virus (EBV) infektion. Virus har sedan länge föreslagits som orsak till MS, men något specifikt MS-virus har aldrig påvisats. Däremot finns det en koppling mellan Epstein-Barr virus (EBV) och MS. EBV ger oftast en symtomfri infektion hos barn, men unga vuxna får ofta mer besvär och har också en ökad risk att få MS. Ökad kunskap om hur immunförsvaret hanterar EBV infektion kan ge ledtrådar till ny behandling, till exempel skulle vaccinering mot EBV kunna ge ett skydd hos personer med ökad risk för MS. Olivia Thomas kommer att undersöka vad som avgör hur ett speficikt immunsvar mot EBV kan leda till MS. Klara Asplund Högelin undersöker om personer med vissa genvarianter har ökad risk att få MS, vilket kan leda till förebyggande behandling för dessa personer.

Jesse Huang, Karolinska Institutet, får 250 000 för att ta fram markörer för att med hjälp av blodprov kunna förutsäga sjukdomsaktivitet vid MS. Ny teknik gör det möjligt att kombinera en stor mängd insamlade data och med hjälp av matematiska modeller identifiera biomarkörer at som hjälpmedel för att individ-anpassa läkemedelsbehandling. (Jesse är inte med på bilden.)

Chiara Sorini, Karolinska Institutet, får 125 000 för att kartlägga avvikelser i B-celler vid MS och att använda denna kunskap för att hitta ny behandling. Genom att slå ut just de avvikande B-cellerna är målet att utveckla behandling som är effektivare och ger mindre biverkningar än de nuvarande behandlingarna vid MS.

2021 års forskningsanslag

Fem MS-forskare får i år dela på 750 000 kronor för studier om nya möjligheter till behandling och studier om mekanismer för uppkomst av MS. Här är en kort sammanfattning av projekten.

Johanna Raffetseder vid Linköpings Universitet får 300 000 kronor för att undersöka immunologiska effekter av graviditetshormoner. Många kvinnor med MS förbättras under graviditet och graviditetshormoners effekter på immunsystemet antas orsaka denna förbättring. Syftet med projektet är att identifiera de hormoner som har mest gynnsam effekt och att utvärdera om dessa, eller syntetiska hormoner med liknande effekter, kan användas som kompletterande behandling vid MS.

Anna Nordin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet får 125 000 kronor för att utvärdera betydelsen av proteinet Midkine hos patienter med MS. Midkine (MDK) har visats vara associerat med både inflammation, nervskada och nervläkning, men det är okänt vilken roll det har vid MS. I projektet undersöks om nivåer av midkine kan återspegla aktivitet eller svårighetsgrad av sjukdomen, och därmed få klinisk användning vid val av behandling.

Majid Pahlevan Kakhki, Karolinska Institutet får 125 000 kronor för att klarlägga hur tidigare genomgången infektion med EBV virus kan öka risken att senare insjukna med MS. Hypotesen är att EBV virus påverkar styrningen av immunceller genom att bestämma hur cellen ska aktiveras. Målet är att klarlägga mekanismer som på sikt kan leda till nya behandlingsformer, till exempel genom vaccination.

Lara Kular, Karolinska Institutet får 100 000 kronor för att studera hur rökning påverkar MS. Rökning ökar risken för MS, troligen genom att påverka immunsystemet. Det är inte känt hur denna påverkan går till. I detta projekt studeras om rökning kan påverka om vissa immungener aktiveras eller stängs av. Syftet är att denna kunskap kan utnyttjas för att upptäcka nya behandlingsformer mot MS.

Nicolas Ruffin, Karolinska Institutet får 100 000 kronor för att klarlägga hur samspelet mellan olika immunceller kan leda till utveckling av MS. Samspelet mellan B-celler och T-celler är viktigt för utveckling av MS. Behandling som minskar antalet B-celler har god effekt vid MS, men kan också ge ökad infektionskänslighet. Målet med studien är att identifiera undergrupper av B-celler som orsakar sjukdom genom samverkan med sjukdomsframkallande T-celler. Denna kunskap kan leda till en mer selektiv behandling som enbart riktas mot de sjukdomsorsakande B-cellerna, medan de skyddande B-cellerna bibehålls.

2020 års forskningsanslag

Fem forskare får i år dela på hela 900.000 kronor för studier om riskfaktorer för att utveckla MS, förbättrade metoder för att avgöra prognos, varför kvinnor med MS förbättras under graviditet samt om amning kan överföra läkemedel till barnet. Förhoppningen är att kunskapen ska leda till bättre möjligheter att behandla och minska risken att få MS. Här är en kort sammanfattning av projekten.    

Svensk forskning har i hög grad bidragit till kunskapen om omgivningsfaktorers betydelse för utveckling av MS, till exempel betydelsen av för lågt D-vitamin och att rökning kombinerat med ärftliga faktorer ökar risken för MS. I årets utdelning ges två forskningsanslag för fortsatt forskning om riskfaktorer för MS. Martin Biström, Umeå, tilldelas 230,000 kronor för att klarlägga om tidig exponering för riskfaktorer, redan under barn- och ungdomsår, kan öka risken att senare insjukna i MS. Studien ger viktiga pusselbitar till vad som orsakar MS och kan också bidra till information som på sikt kan förebygga utveckling av MS. Anna Karin Hedström, Stockholm, får 180,000 kronor för att ta reda på om vissa omgivningsfaktorer inte bara ökar risken att få MS, utan också påverkar förloppet av sjukdomen. Grunden för studierna är tillgången till de välfungerande svenska registren, till exempel det svenska MS-registret. Studierna bidrar till att framtida rådgivning om livsstilsfaktorer vilar på evidensbaserad grund.

Under graviditet anpassas mammans immunsystem för att inte stöta bort fostret, som är till hälften främmande. En effekt av denna anpassning är att kvinnor med inflammatoriska sjukdomar som MS förbättras under graviditet. Sandra Hellberg, Linköping, får 130,000 för att undersöka de förändringar som sker av immunsystemet under graviditet, för att därmed upptäcka mekanismer som kan vara orsak till förbättring och därmed möjligheter till förbättrad MS behandling. Under amningen finns risk att vissa läkemedel passerar över till barnet via bröstmjölken. Katarina Fink, Stockholm, får 230,000 för studier om vissa läkemedel passerar över till bröstmjölk, och om det i så fall kan påverka barnets immunsystem. Studien ger värdefull information angående amning och val av behandling efter graviditet. Slutligen får Johan Mellergård, Linköping 130,000 för studier som syftar till att förbättra möjlighet att prognosticera och välja rätt behandling vid MS. Genom att kombinera mätning av markörer för inflammation och hjärnskada med nyutvecklad magnetkamerateknik erhållas en mer detaljerad bild som kan utgöra grund för individualiserad behandling.

2019 års forskningsanslag

Fem forskare får i år dela på hela 850.000 kronor för studier om hur läkemedel påverkar immunförsvaret, om hur prognosen ser ut för de som drabbas av skov i tidig ålder, om hur vissa proteiner är kopplat till sjukdomen, om hur immunsystemet reglerar vid MS, och om hur antikroppar mot speciella infektioner kan vara kopplade till uppkomsten av MS. Forskningen syftar till mer kunskap om MS och nya och bättre behandlingsmetoder. Här är en kort sammanfattning av projekten.

Sofia Sandgren, Doktorand, Sahlgrenska Universitetssjukhuset tilldelas 279.000 kronor.
Vid svår MS används ibland läkemedel med kraftig påverkan på immunsystemet. Läkemedel som ofta har bra effekt men också innebär risk för biverkningar, bland annat kan andra autoimmuna sjukdomar uppkomma. Sofia Sandgren, doktorand vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kommer att använda data från patienter som fått sådan behandling för att kartlägga klinisk effekt och påverkan på immunsystemet, bland annat förekomst av autoimmun sjukdom och om det i förväg går att förutsäga vilka som får biverkningar.

Kyla McKay, Postdoktor, Karolinska Institutet tilldelas 150.000 kronor.
De flesta med MS insjuknar i vuxen ålder. Dock får mellan 3 och 10% sitt första skov som barn(ofta definierat som före 18 års ålder). Det är okänt om denna form av MS skiljer sig från den som startar i vuxen ålder. Kyla McKay, postdoktor vid Karolinska Institutet, kommer att studera detta genom att utnyttja de unika register som är tillgängliga i Sverige. Bland annat kommer hon att ta reda på om det finns särskilda riskfaktorer och hur prognosen ser ut, om den skiljer sig från MS i vuxen ålder.

Milena Zeitelhofer Adzemovic, Postdoktor Karolinska Institutet tilldelas 150.000 kronor.
Vid MS skadas det skyddande höljet runt nervtrådarna, myelinet, vilket leder till skador i nervsystemet. Vid nedbrytningen frisätts järn, vilket bidrar till nervskadorna. I detta projekt kommer Milena Zeitelhofer Adzemovic, Postdoktor Karolinska Institutet, att undersöka om proteinet BMP-6 kan minska frisättningen av järn från myelin och om nivåer av proteinet är kopplat till utveckling av sjukdom. Målsättningen är att på lång sikt utveckla ny behandling vid MS.

Ewoud Ewing, Postdoktor Karolinska Institutet tilldelas 139.000 kronor.
Immunsystemet regleras mycket noggrant med hjälp av flera olika mekanismer. En viktig mekanism är en kemisk process (DNA-metylering) som öppnar eller stänger av olika delar av DNA så att gener kan, eller inte kan, aktiveras. Ewoud Ewing, Postdoktor vid Karolinska Institutet, kommer att kartlägga denna process hos personer med MS före och under behandling med läkemedel. Syftet är att öka kunskapen om vad som är felaktigt reglerat i immunsystemet vid MS och att använda kunskapen för att förutsäga vilken behandling som fungerar för en enskild patient.

Katarina Tengvall, Postdoktor Karolinska Institutet tilldelas 132.000 kronor.
Det finns en rad faktorer, till exempel rökning, som innebär ökad risk att få MS. En sådan riskfaktor är förekomst av Epstein-Bahr-virus (EBV)-infektion, som ger infektionen mononukleos. Nya rön visar att antikroppar mot EBV också kan vara riktade mot kroppsegna proteiner som finns i hjärnan. Katarina Tengvall, Postdoktor vid Karolinska Institutet, kommer att studera denna så kallade korsreaktivitet för att faställa om det kan vara en orsak till uppkomst av MS. Om så är fallet skulle det ge möjlighet till nya behandlingsformer.

2018 års forskningsanslag!

Årets forskningsanslag från MS-forskningsfonden går till Susanna Hallberg, Danderyds Sjukhus, Helene Tedeholm, Sahgrenska Sjukhuset och Sunjay Fernandes, Karolinska Institutet/Solna. De tilldelas vardera 200 000 kronor för studier om hur vaccination ska utföras vid immundämpande behandling, hur olika varianter av MS ska kunna kartläggas och vilka långtidseffekter de gamla och de nya läkemedlen vid MS har.

Susanna Hallberg kommer att undersöka vaccinationssvaret hos personer under behandling med utvalda läkemedel. Kunskapen är idag begränsad angående hur väl det går att vaccinera och när vaccination ska ske. Förhoppningen är att kunskapen ska leda till riktlinjer för vaccinering vid dessa behandlingar, vilket är särskilt viktigt eftersom behandlingarna kan leda till ökad infektionsbenägenhet.

Helene Tedeholm använder det mycket värdefulla svenska MS-registret för att ta reda på långtidsprognosen beroende på hur personer med MS behandlats. Redan den första generationen läkemedel verkar ha förbättrat långtidsprognosen genom att minska risken eller skjuta upp övergång till progressiv form av MS. Den nya studien kommer även att kartlägga effekten av andra generationens effektivare läkemdel. På bilden syns Professor emeritus Olof Andersen från Sahlgrenska Akademin, medarbetare till Helene Tideholm.

Sunjay Fernandes använder nyligen utvecklad teknik för att med hög upplösning kartlägga vilka gener som är aktiverade i enskilda immunceller från personer med MS. Denna detaljerade information kommer sedan att användas för att identifiera olika varianter av tidig MS. Kunskapen är viktig eftersom olika varianter kan behandlas med olika läkemedel, vilket kan leda till effektivare behandling i det enskilda fallet.

2017 års forskningsstipendiater

2017 får sju forskningsprojekt får dela på totalt 1,25 miljoner kronor. Förhoppningen är att forskningssatsningen ska leda till mer kunskap om sjukdomen MS, bättre behandlingsmetoder och på sikt även ett botemedel. 

2,6 miljoner till MS-forskning 2016!

MS-forskningsfonden har i år tilldelat 10 forskningsprojekt i Sverige stipendier på totalt 2,6 miljoner kronor. Här är en kort beskrivning av projekten. 

Michael Hagemann-Jensen, Karolinska Institutet,
380 000 kronor
Rökning ökar risken för MS. Projektets syfte är att klarlägga orsaken till denna ökade risk. Forskningen kommer att ge ny kunskap om uppkomstmekanismer vid MS, vilket på sikt kan leda till nya och förbättrade behandlingsmetoder.

Pernilla Stridh, Karolinska Institutet, 380 000 kronor
I detta projekt görs en detaljerad kartläggning av olika genvarianter för att veta vilka gener som är styr utveckling av MS. Denna kunskap kan hjälpa oss att förstå vad som driver sjukdomen och förutspå effekter av olika läkemedelsbehandlingar.

Thomas Frisell, Karolinska institutet, 380 000 kronor
I detta projekt undersöks och jämförs effekter på kort och lång sikt av högeffektiva medel genom att lägga ihop uppgifter i olika register. Tack vare noggranna register har vi i Sverige en en unik möjlighet att få fram välgrundad kunskap om effekter och biverkningar av läkemedel.

Daniel Eklund, Linköpings universitet, 220 000 kronor
Under graviditet minskar antalet skov vid MS. I detta projekt används graviditet som en modell för hur immunsystemet ska ställas om för att förbättra MS. Målet är att denna kunskap ska ge ledtrådar till bättre behandling av MS.

Ellen Iacobaeus, Karolinska Institutet, 220 000 kronor
Vissa typer av stamceller kan utvecklas till andra celltyper, men de har också förmåga att dämpa inflammation och stimulera läkning. I detta projekt kommer stamcellers roll vid MS att undersökas. Kunskapen är av betydelse för att förstå mekanismer vid MS och en möjlig framtida behandling vid MS är att använda stamceller.

Faiez al Nimer, Karolinska institutet, 220 000 kronor
Detta projekt syftar till att öka kunskapen om B-cellers roll vid MS. Målet är att kunna avgöra vilka personer med MS som har störst nytta av just detta läkemedel och att på sikt ta fram läkemedel med mer specifik verkningsmekanism.

Galina Zheleznyakova, Karolinska institutet, 220 000 kronor
Förändringar i vår arvsmassa (DNA) är viktiga för uppkomst av sjukdomars som MS. I detta projekt undersöks immunologiska celler vid MS och hur aktiviteten i cellernas DNA kan ge upphov till MS. Eftersom dessa cellförändringar kan ändras, kan kunskapen leda till nya möjligheter att behandla MS.

Johan Mellergård, Linköpings universitet, 220 000 kronor
Vid MS ses en inflammation i hjärna och ryggmärg. Samtidigt sker också en nedbrytning av nervceller. I detta projekt undersöks etablerade och nya markörer för dessa processer. Målet är att ta fram verktyg som kan användas för att individanpassa behandling för varje person med MS.

Jonatan Salzer, Umeå universitet, 220 000 kronor
När första linjens behandling vid MS inte fungerar startas behandling med andra linjens högeffektiva läkemedel. Projektet kommer att kartlägga och jämföra effekter och biverkningar av dessa läkemedel. Kunskapen är kliniskt viktig som vägledning vid behandling.

Katarina Tengvall, Karolinska Institutet, 140 000 kronor
Vid MS angrips myelinet i hjärna och ryggmärg. Ny kunskap visar att en del personer med MS bildar antikroppar mot ett visst ämne i myelinet. I detta projekt ska betydelsen av dessa antikroppar klarläggas. Kunskapen kan användas för att utveckla målinriktade behandlingar.

2015 års stipendiater!

Tre stipendiater 2014!

Det är glädjande att MS forskningsfonden i år kunnat dela ut mer pengar än tidigare och vi är väldigt glada över de många kvalificerade ansökningarna som kommit in, säger MS forskningsfondens ordförande professor Jan Lycke vid neurologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

MS forskningsfondens delar i år ut anslag till tre framstående forskningsprojekt. Lara Kular, Karolinska Institutet, får 150 000 för studier om hur gener regleras vid MS. Daniel Eklund, Linköpings universitet, tilldelas 80 000 för ett projekt om varför kvinnor med MS kan förbättras under graviditet och Joachim Burman, Uppsala universitet, får 80 000 för att studera effekter av stamcellstransplantation vid MS.

Lara Kular vill ta reda på hur omgivningsfaktorer kan påverka utveckling av MS. Ny kunskap visar att geners aktivitet styrs av så kallade epigenetiska förändringar i arvsmassan. På detta sätt kan omgivningsfaktorer styra geners aktivitet, vilket i sin tur ger upphov till förändringar som till exempel ökad inflammation i hjärnan. Med hjälp av kemiska markörer i arvsmassan kan de epigenetiska förändringarna kartläggas.

Kartläggningen av epigenetiska förändringar kan avslöja viktiga bakomliggande mekanismer som leder till utveckling av MS, säger Lara Kular. Dessutom vet vi att epigenetiska förändringar faktiskt kan påverkas, vilket kan öppna nya vägar för behandling.

I Daniel Eklunds projekt används graviditet som en modell för hur förändringar i immunsystemet kan leda till förbättring av MS. Det är känt att antalet skov minskar under graviditet, framför allt under 3:e trimestern, medan skovfrekvens tillfälligt ökar direkt efter graviditeten.  Förändringarna i skovfrekvens tros bero på den omställning av kvinnans immunförsvar som sker under graviditet för att skydda fostret från avstötning.

Vi vill ta reda på de kritiska faktorerna som ligger bakom förbättringen under graviditet, säger Daniel Eklund.  Detta kommer att ge viktiga ledtrådar till utveckling av nya läkemedel.

Joachim Burman studerar effekter av autolog blodcellstransplantation vid MS.

Det är snart 10 år sedan den första patienten behandlades i Uppsala och resultaten är mycket goda, säger Joachim Burman, som är huvudansvarig för studien i Uppsala. Syftet med projektet är att ta reda på om behandlingen även på lång sikt minskar inflammationen i hjärnan. Detta görs genom undersökning med så kallad P.E.T-kamera.

Om vi lyckas visa att behandlingen leder till minskad inflammation på lång sikt är tiden kanske mogen för att säga att MS är en botbar sjukdom, avslutar Joachim Burman.

2017 års

2017 får sju forskningsprojekt får dela på totalt 1,25 miljoner kronor. Förhoppningen är att forskningssatsningen ska leda till mer kunskap om sjukdomen MS, bättre behandlingsmetoder och på sikt även ett botemedel.