2024 års forskningsanslag
Peter Alping och Sofia Sandgren, två av de sju forskare som delar på fondens anslag 2024.
2024 har fonden fördelat forskningsanslag på totalt 1 800 000 kronor mellan sju MS-forskare. Deras arbete bidrar till att skapa bättre förutsättningar för personer som lever med MS och hjälper till att lösa fler av sjukdomens gåtor.
Här är forskarna som fått anslag: Sofia Sandgren, Viktor Grut, Olivia Thomas, Agnes Gorczyca, Aina Vaivade, Peter Alping och Rasmus Berglund tilldelas medel för sina projekt.
Sofia Sandgren, Göteborgs universitet, tilldelas 250 000 kronor för ett projekt som syftar till att utvärdera långsiktiga effekter av induktionsterapier vid MS. Induktionsterapier utgörs av alemtuzumab, autolog hematopoetisk stamcellstransplantation och kladribin. Dessa terapier leder till en omstart av immunsystemet, varvid autoreaktiva lymfocyter (vita blodkroppar som vid MS har potential att angripa nervsystemet) elimineras och immunsystemet återbildas. Vid behandling med alemtuzumab och autolog hematopoetisk stamcellstransplantation föreligger risk för utveckling av andra autoimmunsjukdomar (sekundär autoimmunitet). Målet med projektet är att studera hur immunsystemet påverkas av dessa behandlingar och identifiera möjliga biomarkörer för risk för sekundär autoimmunitet vilket på sikt kan leda till bättre monitorering av induktionsterapier vid MS.
Viktor Grut, Umeå universitet, tilldelas 500 000 kronor för ett projekt som syftar till att studera hur och varför vissa individer utvecklar MS efter infektion med Epstein-Barr-virus (EBV). EBV anses numera vara den ledande miljöriskfaktorn för MS. Genom samkörning av det svenska MS-registret med olika biobanker har man identifierat cirka 1 200 individer som senare i livet insjuknat i MS. Dessa kommer att jämföras med prover från individer från samma biobanker som inte insjuknat i MS. Målet med projektet är att studera EBV-relaterade autoantikroppar i förhållande till risken för att utveckla MS samt samspelet mellan EBV och andra herpesvirus. Ökad kunskap kring miljöfaktorer kan öppna möjligheten för att eliminera dem och minska förekomsten av MS.
Olivia Thomas, Karolinska Institutet, tilldelas 300 000 kronor för ett projekt som syftar till att studera hur immunsystemet riktar sig mot hjärnan vid MS. Forskargruppen har sedan tidigare utvecklat en ny metod som kan särskilja de T-lymfocyter som reagerar på vissa MS-autoantigener (kroppsegna proteiner som immunsystemet reagerar mot vid autoimmuna sjukdomar) och identifierat fyra nya MS-autoantigener. De har också preliminär data som tyder på att de har identifierat ytterligare sex andra MS-autoantigener. Målet med projektet är att validera dessa fynd. Eftersom individer med MS kan reagera mot olika autoantigener kan detta på sikt ha betydelse för att ta fram individanpassade behandlingar.
Agnes Gorczyca, Karolinska Institutet, tilldelas 450 000 kronor för ett projekt som syftar till att studera hur anti-B-cells-behandling given inför och/eller under graviditet samt under amning påverkar immunsystemet hos kvinnor med MS och deras barn. Anti-B-cells-behandling har under de senaste åren blivit den vanligaste bland MS-patienter i Sverige. Utöver effektiv minskning av sjukdomsaktiviteten får patienterna sänkt antikroppsmedierat immunförsvar mot infektioner och kan även behöva förnya vissa vaccinationer på grund av behandlingen. Hur fostrets immunsystem påverkas är inte känt. Målet med projektet är att studera risken för infektioner hos mammor och barn efter exponering för anti-B-cells-behandling samt hur barnets immunsystem påverkas av dessa behandlingar. Ökad kunskap inom detta område kan leda till nya rön för handläggning av kvinnor med MS och barnönskan.
Aina Vaivade, Uppsala universitet, tilldelas 100 000 kronor för ett projekt som syftar till att studera hormonstörande miljöföroreningar som riskfaktor för uppkomsten av MS. Hormonstörande ämnen är kemikalier som kan störa hormonsystemets normala funktioner och misstänks ha negativa hälsoeffekter såsom påverkad fertilitet, vissa typer av cancer eller autoimmuna sjukdomar. Exempel på dessa miljöföroreningar är perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS) och polyklorerade bifenyler (PCB). Studier om MS och hormonstörande miljöföroreningar är få. Forskargruppen har preliminär data som tyder på att exponering för PFAS och PCB är associerad med högre risk för utveckling av MS. Målet med projektet är att närmare undersöka huruvida dessa hormonstörande ämnen påverkar risken för utveckling av MS och graden av funktionsnedsättning över tid. Ökad kunskap inom detta område kan leda till översyn av nuvarande lagstiftning om dessa kemiska ämnen.
Peter Alping, Karolinska Institutet, tilldelas 100 000 kronor för ett projekt som syftar till att öka kunskap om riskfaktorer för MS och kartlägga den prodromala fasen av sjukdomen. De senaste åren har det uppmärksammats att MS har en prodromalfas, det vill säga, en uppsättning av diverse tecken och symtom som uppträder innan de typiska kliniska symtomen debuterar. Målet med projektet är att bygga upp en forskningsdatabas med data från det svenska MS-registret och Region Stockholms datalager för att kunna studera en mängd hälsovariabler innan både MS-debut och diagnos och som sedan planeras att användas till flera studier. Resultatet kan leda till bättre verktyg för sjukvården för att identifiera individer med tecken på eller ökad risk för att utveckla MS.
Rasmus Berglund, Karolinska Institutet, tilldelas 100 000 kronor för ett projekt som syftar till att hitta nya behandlingsmetoder för MS. Det finns idag ett brett utbud av behandlingar mot MS. Gemensamt för alla dessa är att de har effekt på den så kallade inflammatoriska komponenten av MS, vilket innebär uppkomsten av nya skov samt nya och/eller kontrastladdande förändringar vid MS. Parallellt med denna inflammation pågår en neurodegenerativ process som kan leda till att sjukdomen övergår i en progressiv fas med ökande grad av funktionsnedsättning. Mikroglia (hjärnans egna immunceller) tycks ha en avgörande roll i denna process. Forskargruppen har i experimentella modeller av MS i möss visat hur det går att stimulera en skyddande grupp av dessa celler till att bli fler och städa undan skadad vävnad (mikroglia återvinningssystem eller autofagi). Målet med projektet är att undersöka dessa processer i humana mikroglia vilket på sikt kan leda till bättre behandlingsmöjligheter vid progressiv MS.