2023 års forskningsanslag

Från vänster till höger: Ida Erngren, Sandra Kallin, Igal Rosenstein, Jan Lycke (Ms-forskningsfondens ordförande), Lenka Novakova Syrén. Infälld: Sara Hojjati.

2023 får fem MS-forskare dela på 1 000 000 kronor till sina forskningsprojekt om MS. Kunskaper som kan leda till bättre möjligheter för de som drabbas av MS och bidra till att lösa fler gåtor om MS. Här är en kort sammanfattning av projekten.

Igal Rosenstein, Göteborg, Lenka Novakova Syrén, Göteborg och Sara Hojjati, Linköping, får 210 000 respektive 200 000 kronor för olika projekt som syftar till att identifiera biomarkörer som kan säkerställa diagnos och typ av sjukdom tidigt vid MS. Biomarkörer är till exempel faktorer som kan mätas i blod eller ryggvätska och som är kopplade till sjukdomsutveckling. Målet är att kunna förbättra möjligheten att skräddarsy behandlingen för den enskilde individen.

Ida Erngren, Uppsala, tilldelas 200 000 kronor för att närmare undersöka tarmens och tarmflorans betydelse för uppkomst av MS. Tarmen innehåller normalt en stor mängd mikroorganismer (till exempel bakterier) som kan påverka hur immunsystemet fungerar. Projektets syfte är att öka kunskapen om hur denna tarmflora är kopplad till MS och om den är kopplad till kön eller miljöfaktorer. På sikt är förhoppningen att kunskapen ska leda till förbättrade behandlingsmöjligheter.

Sandra Kallin, Karolinska Institutet, får 190 000 kronor för att undersöka immunologiska effekter av MS-läkemedel som påverkar B-lymfocyter, de celler som bland annat leder till bildning av antikroppar. Dessa läkemedel är ofta använda i Sverige och i allmänhet säkra. På sikt kan läkemedlen försvaga immunsytemet med en ökad risk för infektioner hos vissa personer som följd. Målet med studien är att kartlägga hur ofta och vilka typer av biverkningar som förkommer, samt att förstå varför vissa personer har ökad risk.