2019 års forskningsanslag
Bakre raden: Milena Zeitelhofer Adzemovic, Ewoud Ewing, Katarina Tengvall och Jan Lycke (MS-forskningsfondens ordförande). Främre raden: Kyla McKay och Sofia Sandgren.
Fem forskare får 2019 dela på 850 000 kronor för studier om hur läkemedel påverkar immunförsvaret, om hur prognosen ser ut för de som drabbas av skov i tidig ålder, om hur vissa proteiner är kopplat till sjukdomen, om hur immunsystemet reglerar vid MS, och om hur antikroppar mot speciella infektioner kan vara kopplade till uppkomsten av MS. Forskningen syftar till mer kunskap om MS och nya och bättre behandlingsmetoder.
Här är en kort sammanfattning av projekten.
Sofia Sandgren, Doktorand, Sahlgrenska Universitetssjukhuset tilldelas 279 000 kronor.
Vid svår MS används ibland läkemedel med kraftig påverkan på immunsystemet. Läkemedel som ofta har bra effekt men också innebär risk för biverkningar, bland annat kan andra autoimmuna sjukdomar uppkomma. Sofia Sandgren, doktorand vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kommer att använda data från patienter som fått sådan behandling för att kartlägga klinisk effekt och påverkan på immunsystemet, bland annat förekomst av autoimmun sjukdom och om det i förväg går att förutsäga vilka som får biverkningar.
Kyla McKay, Postdoktor, Karolinska Institutet tilldelas 150 000 kronor.
De flesta med MS insjuknar i vuxen ålder. Dock får mellan 3 och 10% sitt första skov som barn(ofta definierat som före 18 års ålder). Det är okänt om denna form av MS skiljer sig från den som startar i vuxen ålder. Kyla McKay, postdoktor vid Karolinska Institutet, kommer att studera detta genom att utnyttja de unika register som är tillgängliga i Sverige. Bland annat kommer hon att ta reda på om det finns särskilda riskfaktorer och hur prognosen ser ut, om den skiljer sig från MS i vuxen ålder.
Milena Zeitelhofer Adzemovic, Postdoktor Karolinska Institutet tilldelas 150 000 kronor.
Vid MS skadas det skyddande höljet runt nervtrådarna, myelinet, vilket leder till skador i nervsystemet. Vid nedbrytningen frisätts järn, vilket bidrar till nervskadorna. I detta projekt kommer Milena Zeitelhofer Adzemovic, Postdoktor Karolinska Institutet, att undersöka om proteinet BMP-6 kan minska frisättningen av järn från myelin och om nivåer av proteinet är kopplat till utveckling av sjukdom. Målsättningen är att på lång sikt utveckla ny behandling vid MS.
Ewoud Ewing, Postdoktor Karolinska Institutet tilldelas 139 000 kronor.
Immunsystemet regleras mycket noggrant med hjälp av flera olika mekanismer. En viktig mekanism är en kemisk process (DNA-metylering) som öppnar eller stänger av olika delar av DNA så att gener kan, eller inte kan, aktiveras. Ewoud Ewing, Postdoktor vid Karolinska Institutet, kommer att kartlägga denna process hos personer med MS före och under behandling med läkemedel. Syftet är att öka kunskapen om vad som är felaktigt reglerat i immunsystemet vid MS och att använda kunskapen för att förutsäga vilken behandling som fungerar för en enskild patient.
Katarina Tengvall, Postdoktor Karolinska Institutet tilldelas 132 000 kronor.
Det finns en rad faktorer, till exempel rökning, som innebär ökad risk att få MS. En sådan riskfaktor är förekomst av Epstein-Bahr-virus (EBV)-infektion, som ger infektionen mononukleos. Nya rön visar att antikroppar mot EBV också kan vara riktade mot kroppsegna proteiner som finns i hjärnan. Katarina Tengvall, Postdoktor vid Karolinska Institutet, kommer att studera denna så kallade korsreaktivitet för att faställa om det kan vara en orsak till uppkomst av MS. Om så är fallet skulle det ge möjlighet till nya behandlingsformer.