2016 års forskningsanslag
Från vänster: Pernilla Stridh, Galina Zheleznyakova, Jonatan Salzer, Ellen Iacobaeus, ordförande Jan Lycke, Michael Hagemann-Jensen och Johan Mellergård. Daniel Eklund, Thomas Frisell, Faiez al Nimer och Katarina Tengvall saknas i bilden.
MS-forskningsfonden har 2016 tilldelat 10 forskningsprojekt i Sverige stipendier på totalt 2,6 miljoner kronor. Här är en kort beskrivning av projekten.
Michael Hagemann-Jensen, Karolinska Institutet, 380 000 kronor
Rökning ökar risken för MS. Projektets syfte är att klarlägga orsaken till denna ökade risk. Forskningen kommer att ge ny kunskap om uppkomstmekanismer vid MS, vilket på sikt kan leda till nya och förbättrade behandlingsmetoder.
Pernilla Stridh, Karolinska Institutet, 380 000 kronor
I detta projekt görs en detaljerad kartläggning av olika genvarianter för att veta vilka gener som är styr utveckling av MS. Denna kunskap kan hjälpa oss att förstå vad som driver sjukdomen och förutspå effekter av olika läkemedelsbehandlingar.
Thomas Frisell, Karolinska institutet, 380 000 kronor
I detta projekt undersöks och jämförs effekter på kort och lång sikt av högeffektiva medel genom att lägga ihop uppgifter i olika register. Tack vare noggranna register har vi i Sverige en en unik möjlighet att få fram välgrundad kunskap om effekter och biverkningar av läkemedel.
Daniel Eklund, Linköpings universitet, 220 000 kronor
Under graviditet minskar antalet skov vid MS. I detta projekt används graviditet som en modell för hur immunsystemet ska ställas om för att förbättra MS. Målet är att denna kunskap ska ge ledtrådar till bättre behandling av MS.
Ellen Iacobaeus, Karolinska Institutet, 220 000 kronor
Vissa typer av stamceller kan utvecklas till andra celltyper, men de har också förmåga att dämpa inflammation och stimulera läkning. I detta projekt kommer stamcellers roll vid MS att undersökas. Kunskapen är av betydelse för att förstå mekanismer vid MS och en möjlig framtida behandling vid MS är att använda stamceller.
Faiez al Nimer, Karolinska institutet, 220 000 kronor
Detta projekt syftar till att öka kunskapen om B-cellers roll vid MS. Målet är att kunna avgöra vilka personer med MS som har störst nytta av just detta läkemedel och att på sikt ta fram läkemedel med mer specifik verkningsmekanism.
Galina Zheleznyakova, Karolinska institutet, 220 000 kronor
Förändringar i vår arvsmassa (DNA) är viktiga för uppkomst av sjukdomars som MS. I detta projekt undersöks immunologiska celler vid MS och hur aktiviteten i cellernas DNA kan ge upphov till MS. Eftersom dessa cellförändringar kan ändras, kan kunskapen leda till nya möjligheter att behandla MS.
Johan Mellergård, Linköpings universitet, 220 000 kronor
Vid MS ses en inflammation i hjärna och ryggmärg. Samtidigt sker också en nedbrytning av nervceller. I detta projekt undersöks etablerade och nya markörer för dessa processer. Målet är att ta fram verktyg som kan användas för att individanpassa behandling för varje person med MS.
Jonatan Salzer, Umeå universitet, 220 000 kronor
När första linjens behandling vid MS inte fungerar startas behandling med andra linjens högeffektiva läkemedel. Projektet kommer att kartlägga och jämföra effekter och biverkningar av dessa läkemedel. Kunskapen är kliniskt viktig som vägledning vid behandling.
Katarina Tengvall, Karolinska Institutet, 140 000 kronor
Vid MS angrips myelinet i hjärna och ryggmärg. Ny kunskap visar att en del personer med MS bildar antikroppar mot ett visst ämne i myelinet. I detta projekt ska betydelsen av dessa antikroppar klarläggas. Kunskapen kan användas för att utveckla målinriktade behandlingar.