2014 års forskningsanslag

Lara Kular, Karolinska Institutet

MS forskningsfonden delar 2014 ut anslag till tre framstående forskningsprojekt. Det är glädjande att fonden i år kunnat dela ut mer pengar än tidigare och vi är väldigt glada över de många kvalificerade ansökningarna som kommit in, säger MS forskningsfondens ordförande professor Jan Lycke vid neurologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Lara Kular, Karolinska Institutet, får 150 000 kronor för studier om hur gener regleras vid MS.

Daniel Eklund, Linköpings universitet, tilldelas 80 000 kronor för ett projekt om varför kvinnor med MS kan förbättras under graviditet.

Joachim Burman, Uppsala universitet, får 80 000 kronor för att studera effekter av stamcellstransplantation vid MS.

Lara Kular vill ta reda på hur omgivningsfaktorer kan påverka utveckling av MS. Ny kunskap visar att geners aktivitet styrs av så kallade epigenetiska förändringar i arvsmassan. På detta sätt kan omgivningsfaktorer styra geners aktivitet, vilket i sin tur ger upphov till förändringar som till exempel ökad inflammation i hjärnan. Med hjälp av kemiska markörer i arvsmassan kan de epigenetiska förändringarna kartläggas.

Kartläggningen av epigenetiska förändringar kan avslöja viktiga bakomliggande mekanismer som leder till utveckling av MS, säger Lara Kular. Dessutom vet vi att epigenetiska förändringar faktiskt kan påverkas, vilket kan öppna nya vägar för behandling.

I Daniel Eklunds projekt används graviditet som en modell för hur förändringar i immunsystemet kan leda till förbättring av MS. Det är känt att antalet skov minskar under graviditet, framför allt under 3:e trimestern, medan skovfrekvens tillfälligt ökar direkt efter graviditeten.  Förändringarna i skovfrekvens tros bero på den omställning av kvinnans immunförsvar som sker under graviditet för att skydda fostret från avstötning.

Vi vill ta reda på de kritiska faktorerna som ligger bakom förbättringen under graviditet, säger Daniel Eklund.  Detta kommer att ge viktiga ledtrådar till utveckling av nya läkemedel.

Joachim Burman studerar effekter av autolog blodcellstransplantation vid MS.

Det är snart 10 år sedan den första patienten behandlades i Uppsala och resultaten är mycket goda, säger Joachim Burman, som är huvudansvarig för studien i Uppsala. Syftet med projektet är att ta reda på om behandlingen även på lång sikt minskar inflammationen i hjärnan. Detta görs genom undersökning med så kallad P.E.T-kamera.

Om vi lyckas visa att behandlingen leder till minskad inflammation på lång sikt är tiden kanske mogen för att säga att MS är en botbar sjukdom, avslutar Joachim Burman.